Tillbaka. Alltså inte tillbaka gång, utan tillbaka på banan. Det kom ett brev från läkaren till slkut och kontentan av det är att jag har fått recept på B-12 för injektion. När jag fick det tidigare skulle jag ta 1 spruta varannan dag i en vecka. Nu hade denna läkare skrivit 1 spruta 1 till varannan månad. Men eftersom det var ett tag sedan jag fick B-12 har jag själv tagit beslutet att åtminstone ta 2 sprutor till en början.

I går började jag att försöka att mentalt förbereda mig på en lite längre runda. Jag tog både med mig rent vatten och sportdryck och så “lufsade” jag iväg. Jag blev smått överraskad, det onda och stelheten i vänster skinka var borta. De 2 sprutorna hade jag gett mig i vänster lår. Och något annat hade jag inte ändrat på än de här B-12:orna. I högran hade jag lite känning och en del stelhet. Så löpningen blev lite “sned”. Men bra gick det. Ja, tiden kunde varit bra mycket bättre men distansen blev dryga 25 km. Och så långt har jag inte sprungit sedan januari.

Men egentligen skulle jag villat ha den B sorten med B1,3,12. Den är vedertagen på kontinenten men inte naturligtvis i Sverige.

Tänk om jag hade fått kontakt med en riktigt duktig idrottsläkare. En som inte bara hade brytt sig om stukade fötter, menisker eller dylikt. En som förstått sig på det rent medicinska. Eller också en riktigt open minded läkare. Jag får väl bearbeta den jag har lite till så kanske det går.