Det undermedvetna styr? I går var det fredag och som vanligt slutade jag tidigare på jobbet. Jag kom hem och tänkte ta en ordentlig långrunda. Vätska gjorde i ordning för turen, den lades ner i en midjeväska. Jag bytte om och kände mig lite taggad att ut och springa. Iväg bar det, men efter 500 meter kom jag på att drycken låg fortfarande på köksbänken i midjeväskan. Inte orkade jag vända om för att hämta den. Jag började planera om turen. Innan jag bytte om hade jag också ätit lunch, en rejäl macka hembakt bröd och en halv rund knäckekaka. Det kändes att det här låg lite tungt i magen, men ändå visade tiden att det gick bra. Jag kanske lade i lite mer jävlar anamma än jag brukade. Resultatet blev ändå ca 14 km, och det på en km tid som jag inte haft på länge. Det var dryga 1/2 minuten snabbare än rundan i måndags. Så jag var definitivt nöjd.

Det var väl det undermedvetna som tyckte att en runda av denna längd skulle vara nog.

När jag kom hem blev det en liten runda till. Kompis behövde ut. vi avverkade ca 4 km. Fast nu i lite lugnare tempo. så totalen blev rätt lång ändå.

I dag har jag ägnat större delen av dagen till matlagning. Har fått i uppdrag av löparklubben att fixa mat till en fest nästa lördag. Jag har gjort hemgjord korv. Jag har lagt ner själ och hjärta i tillverkningen. Kanske inte bara mitt eget hjärta om man så säger.

Sedan har jag lättrökt korven lite. Kanske inte så mycket men det gav en liten smak åt korven. Vi hade prov till middag i kväll. Av dottern fick jag bra betyg (?), hon trodde att det var lam i korven. Men den är gjord på fläsk, nöt och nöthjärta. Det blev en korv med bett.