Kung Björn loppet. I lördags gick det här loppet av stapeln. Det var 5-års jubileum och rekorddeltagande. Och detta trots att det småregnade.

Jag stod som vanligt flaggvakt nedanför en backe där de skulle svänga höger. På återvägen kom de nerför backen.

De första kilometrarna fram till där jag stod var i princip grusväg, men eftersom det regnade och hade regnat var det lite löst. Det slog mig när jag såg löparna bakifrån när de passerat, vissa hade redan gyttjestänk upp till midjan och andra hade nästan inget alls. Jag förstår inte hur det går till att få stänk så långt upp. Det måste vara en speciell löpstil. Och inte nog med det, den måste ju vara enormt energikrävande. Att de inte tänker på det.

Sedan i går var jag själv ute på en drygt 26 km runda. Det gick något trögt. Men så hade jag också varit i Wien på konferens i slutet av veckan. God mat och dricka, och lite mer än vanligt av båda. Sedan inte heller den vanliga skönhetssömnen. Det kändes i kroppen. Får väl se det som att även sådan träning är bra träning. Man vet ju inte i vilket skick man råkar behöva springa i.