Grymt sa grisen. Det har varit hårt i helgen. Regnet fortsatte i går lördag. Och eftersom det gick “så bra” med löpbandsträningen åkte jag dit i går igen för ett pass. Jag ställde lutningen på max igen, och skruvade upp tempot ett par “hack”. Jag sprang uppförsbacke i 20 minuter igen, men mot slutet var det så jag skulle kunnat skrika rakt ut för att få till de sista minuterna. Men det går ju inte att ge sig till att skrika på gymet. Snacka om matt vara genomsvettig efteråt. Sedan tog jag bara och lyfte ett par 2 kilos hantlar några gånger.

I dag började jag med att ge mig ut på en löprunda. Ännu en gång fick jag till en runda på över 20 km. Det blev 21,8 km. Så nu börjar jag mer tro på mig igen.

Sedan när jag kom hem återstod det tuffaste passet. Jag hade fått hem pellets i torsdags, 5 pallar. Varav 2 blivit nerburna i källaren i torsdags. Nu återstod alltså 2496 kg. Men det lyckades jag alltså bära ner under eftermiddagen. Fast jag vet ju inte vad läkaren som opererade min rygg skulle sagt om det.

De har ju börjat en ny träningsform här i Uppsala. Riktig skrotlyftning, alltså på ett skrotupplag. De kallar det Junk Yard Träning. Då kanske man får kalla min pelletsträning för Houswarming Träning. Men som tur är är det bara 1 gång om året jag får leverans som ska bäras ner i källaren.

På löprundan brände jag drygt 2000 kcal och på den efterföljande träningen blev det säkert minst lika mycket. Det kändes ordentligt i underbenen att gå med de där 16 kg säckarna i trappan. Bra träning inför Costa Rika. I morgon får det bli ett pass på gymet med kanske lite lugnare löpbandsbacke.