Gör så gott jag kan. Jag tänkte att jag måste försöka lubba och träna så mycket som möjligt nu innan operationen. Men mycket blir det inte. I fredags var jag på gymet mitt på dagen. Då fick jag ännu en gång gliring från en om att hade jag inte kommit längre på Badwater. Träningen gick si så där, inget schwung över det. Och det kanske inte så konstigt efter 8 dagars ihållande jobb med massa övertid.

I går förmiddag gav jag mig ut för en runda med kompis. Han blev heltokig när det blev klart att han skulle få följa med. Men det blev inte så långt längdmässigt men tidsmässigt blev det en dryg timme.

Nu inför operationen har jag ju också en del jag vill försöka klara av. Jag vet ju inte i vilket skick jag kommer att vara den första tiden. Så i fredags blev det också inköp av tomat och gurkplantor, och i dag har de blivit planterade i växthuset.

Fast innan på morgonen gav jag mig ut. Hade som mål ca 10 km, men den som gapar över mycket…. Jag insåg snart att det var bara till att korta av. Tror det blev ca 7 km. Tiden ska vi inte nämna.

Både i går kväll och även nu känner jag smärta och brännande bara jag sitter eller går. Jag är rastlös och vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Fjärilarna i magen bidrar ju till en del.

Fick här om dagen också klart från Fotrallyt att jag kan vänta med att betala till jag sett hur det går efter operationen. Alltså om det verkar som om jag ska kunna gå ordentligt eller ej. Skulle verkligen behöva ge mig ut på någon tokighet.

Fick i går också en glad nyhet. Jag ska bli farfar. Jag kommer kanske fortare än jag trott att få användning för babyjoggern. Ännu en anledning till att jag verkligen måste komma igen.