25,26 + 14,6. Är jag på banan igen? Ja, jag hoppas att jag i alla fall är på väg.
Befinner mig på jobbresa i Sundsvall, och orkade inte ligga och köra hem över helgen. Det hade varit 4 timmar hem i fredags kväll och sedan 4 timmar upp igen i morgon tidigt. Därför stannade jag och tänkte jag kunde slappa och passa på att försöka göra någon långrunda.
Problemet när man ska springa på okända vägar är att man inte vet hur långt det blir. Man kollar en karta och tänker att så och så blir nog ganska bra. Men det kan bli alldeles för kort mot vad man tänkt sig eller också tvärt om.
I går när jag sprungit några hundra meter kom jag på att jag inte fått med mig någon dricka. Jag hade tappat upp på en 75 cl flaska men glömt att stoppa ner den i midjeväskan. Ok tänkte jag, det får bära eller brista. Det var inte så väldigt varmt. Men nog svettades jag. Det var nog i längsta laget utan dryck. Jag kände mig medtagen på kvällen och drack som sjuton rent.
Det konstiga när jag springer är att jag svettas väldigt mycket om höger arm. Det var så att det stänkte när jag pendlade med armen fram och tillbaka. Vänster arm var mer normal. Jag tycker det är underligt men vet inte varför det är så.
Till idag hade jag sett ut en annan runda som tydligen blev drygt 10 km kortare. Men det räckte, nästan 40 km på en helg är inte fyskam när man inte är i högform.
I går kom jag på efter några km att jag glömt tejpa bröstvårtorna, men jag kände inga problem av det som tur var. I dag tänkte jag att det nog vore bäst om jag tejpade. Men jag hittade inte tejpen trots att jag hade för mig att jag packade ner den. Men ok tänkte jag, det gick i går så går det väl i dag också. Men där hade jag fel. Efter 3-4 km började jag känna att det här kommer att straffa sig. Då gäller det att vara uppfinningsrik. Kom på att jag i midjeväskan hade några hundbajspåsar. Tog 2 sådana och stoppade en på varje bröst och stramade till t-shirten. Det fungerade tack och lov. Det har till och med hänt att jag tagit löv och lagt innanför T-shirten vid tillfällen när jag glömt att tejpa.
Efter rundan var det skönt att få av mig de genomsvettiga kläderna. Tur att jag har ett rum för mig själv och inte har någon med mig. Vad gör man med de svettiga kläderna när man bor på ett litet hotelrum. Ja, det är väl bara att hänga upp dem i rummet på något sätt för att låta dem torka. Svettlukten är jag ju van vid efter allt mitt springande. Och fönstret går ju att öppna.
Åter efter rundan var det skönt med en dusch och sedan försöka hitta något ställe att äta. Jag hade tur i dag. Jag hittade ett ställe som bland annat hade tacos buffé. Det satt väldigt fint efter rundan. Och inte nog med det, de hade buffé på mjukglass med strössel och såser och kaffe därtill. Snacka om att jag blev mätt. Efter det här skyndade jag mig tillbaka till hotelet och lade mig rak lång på sängen och bara däste. (Den värsta svettlukten var nu borta)Sådant här liv är skönt ibland, men inte för ofta. Inget krav, ingen som väntar på en.