Pemmikan. Pemmikan är något som mycket väl kan passa som energi under ultralöpning. Jag har haft spaning på det här under en tid och funderat på att göra ett försök. Pemmikan är något som många naturfolk gjort och gör för att ha mat under långa strapatser eller bara för förvaring.

Det är torkat kött som finfördelas och blandas med någon form av fett. Sedan kan det smaksättas på olika sätt. Väldigt energirikt.

Efter att ha studerat olika pemmikanrecept och läst kommentarer om dylika, fastnade jag för att som fett skulle jag använda ghee. Ghee är klarnat smör som är vanligt i indisk och pakistansk matlagning, jag har också stött på det i afrikansk matlagning. Och ghee har jag gjort själv också. Det är osaltat smör som man smälter så att vatten i det försvinner. Sedan fortsätter man att låta det småputtra ett tag, och då bildas det ett vitt skum på ytan. Det här skummar man då av, och när det inte kommer mer skum är ghee:et klart. Ghee kan förvaras väldigt länge utan att det blir dåligt, och det kan också användas till matlagning.

Här om dagen hade vi högrev till middag, och innan den tillagades passade jag på att skära bortåt 100 gram i tämligen tunna skivor. De här lade jag sedan i ugnen på 50 grader, strödde på lite salt, och lätt de torka. Det tog några timmar. Sedan fick de ligga i en burk utan lock i köket några dagar i väntan på att jag skulle göra pemmikanen. Så i går fick jag tid. Jag körde det torkade köttet i en mixer till det blev alldeles pulveriserat. Sedan tog jag en näve torkade tranbär och körde ihop med köttet tills även bären var finfördelade. Sedan tog jag en dryg hand full med jordnötter också och körde i mixern. Den här pulveriserade massan tillsatte jag sedan så mycket ghee att allt blev fuktigt. Jag tillsatte ytterligare lite salt efter tycke och smak. Det smakar faktiskt inte fy skam alls, det är värt att göra en större sats. Jag ser ofta högrev eller fransyska till väldigt låga priser i affären. Nu ska jag bara se hur jag ska paketera det för att ha med under ultralopp.

Det som skummades av när jag gjorde ghee är mjölkprotein. Jag tyckte att det var ju synd att bara kasta det. Jag smakade på det och fann det ätbart, lite nötig/syrlig smak. Och som hårt tränande löpare behövs det ju extra proteiner. Så vad jag gjorde var att jag använde det att ta på en ostmacka.