Och så ännu en. Ja, mara alltså. Jag är på jobbresa i södra Sverige, och som vanligt kollade jag nätet för att se om det fanns någon mara när jag var här. Och se, i Bromölla var det ett maraton i dag söndag.
Men jag bestämde mig inte förrän i går. Det var en tämligen tuff vecka. Inte precis uppladdnings aktig. Jag tror jag jobbade bortåt 70 timmar. Då inte kontorstimmar, utan att meka med maskin.
Bortsett från jobbet var jag lite skeptisk också eftersom det var ett 4 varvs lopp. Jag är inget stort fan av många varv.
När jag bytte om upptäckte jag att jag glömt ett par saker hemma. Bland annat har jag ett speciellt stödbälte på mig när jag springer, för ryggens skull. Så ok jag får starta och se hur långt det går.
I början på tredje varvet hade jag tämligen ont i ryggen och mellan skuldrorna. Jag bestämde mig för att om det inte blev bättre så fick det räcka med 3 varv. Men mot slutet av varvet hade jag mindre ont, och upptäckte att klockan inte var så mycket som jag först trodde. Så ok jag kör väl det sista varvet också.
Efter 2 varv började det småregna, och när jag hade 1 km kvar kom det ytterligare mer. Det blev blött både utifrån och inifrån. Men som tur var frös jag inte direkt.
Jag har 3 mål när jag springer mara: att klara det, att springa under 5 timmar och att inte bli sist. Den här gången klarade jag bara 1 av målen. Så kan ni själva räkna ut vilket.
Jag hade länge hoppet att jag skulle klara det under 5 timmar, men när det också var borta kämpade jag inte lika hårt längre.
Väl i mål och in till arrangörernas fik, visade det sig att jag hade vunnit på utlottning, ett presentkort på 100 kronor.
Sedan bytte jag inte om vid målet, utan satte mig i bilen i blöta kläder och körde till hotellet och dess bastu. Jag hade suttit här 2 kvällar tidigare, och då svettats som en gris efter ett par minuter. Men nu kom det inte en droppe. Efter 15 minuter gav jag upp, jag hade väl fått lite fukt på pannan bara.
Nu hoppas jag kunna jobba som vanligt i morgon, fast just nu vet jag inte hur jag ska sitta-stå-eller ligga för att inte ha ont.