Stressigt. Vad det är stressigt att vara gräsänkling. Kompis ska göra sina “toalettbestyr” innan jag går in på jobbet. Sedan är han ju inte van att föra en sådan stilla och händelsefatig tillvaro som han gör när han är med mig på kontoret. Han har ju också blivit mer och mer uppfordrande och kan säga ifrån när det är något som inte passar. Jag hade ju en skål vatten med till honom som stod på golvet. Då går han fram till den och sparkart på den så vattnet skvimpar ut. Om det är för att han hade långtråkigt eller ville ha min uppmärksamhet. Jag kunde alltså inte låta skålen stå nere. Efter lunch gjorde jag ett försök igen, men samma sak igen.

När vi kom hem var det till att byta om illa kvickt och ut på en runda så han fick röra på sig. Skogsrundan så han kunde springa fritt. Sedan har han varit nöjd och låtit mig vara ifred.