Hur ska det gå??? Nu är det inte långt till starten på Täby Extreme, 100 miles. Starten går på lördag förmiddag klockan 10. Jag har inte sprungit något sedan långfredagen. Den här veckan går jag på gymet 3 gånger tänker jag. Lite uppmjukning och så där. I dag var det en halv timme med lite lyft och drag. Sedan satt jag en ordentlig stund i bastun. Förra året fick jag ont i axlarna som en grej. Jag satt i bastun med händerna på ryggen och pressade bak axlarna. I bilen på väg till jobbet tar jag en arm i sänder och håller bakom stolen för att stretcha ut axlarna. Sedan har jag också de där spänna bak skuldrorna grejorna som jag ska ha på mig från start. Jag körde med dem nere i Slovenien också, och det funkade bra. På fredag eftermiddag blir det till att nusa runt och plocka ihop vad jag ska ha med. Upp rätt tidigt på lördag för att ordna med en del av det jag ska ha med att äta och dricka.  Det är bara så synd att jag inte har någon som kan serva mig. Det skulle underlätta en hel del. Men det kanske finns någon annan som har hjälp som kan räcka mig en hand också.

Jag har bara ett problem. På måndag är det jobbedag och vi har ett möte på förmiddagen där jag måste vara med. Och sedan har jag blivit tvungen att åka till Island i veckan också. Och för att få ut så mycket som möjligt av veckan där har jag bokat resan dit på måndag eftermiddag. Jag var ju rörlig efter 100 milaren i Sydafrika, men det var väl inte så mycket mer. Ska jag då sitta stil på ett trångt plan på eftermiddagen så vet jag inte hur det går. Men när jag väl kommer till Island finns det ju möjlighet att krypa ner i en varm källa för att försöka få tillbaka livsandarna.

Med både mötet och resan hängande över mig bör det gå tämligen bra om jag inte ska bryta. Fast kroppen kan ju överraska om jag inte har för stora förväntningar. Den som lever får se.