Öken värme. Det är helt otroligt vilken värme det plötsligt blivit. Jag önskar bara att löpningen hade fungerat. Det här är ju ideala träningsmöjligheter.
I veckan fick jag faktiskt till ett par längre rundor. Men det var inte löpning på ork, utan 150% envishet. Först på tisdagen fick jag till 18 km. Om jag bara tog det lugnt och gick ner i fart klarade jag det. Men efteråt var tröskeln till att ut och springa igen högre.
Efter det här var jag på jobb i Tyskland 2 dagar och hade inte en tanke på löpning. Ja, på torsdagen kom jag hem tidigt och tänkte då pressa mig igenom en ännu längre runda. Jag fick till 21,5 km. Jag passade på att kolla pulsen med jämna mellanrum. Och även här när jag sprang var det inte ok. När jag försökte springa som vanligt kom pulsen upp i ca 150 mot att den brukar ligga på ca 130. Och vilopulsen är uppe i 60 mot normala 40.
Jag kände mig jätte nöjd. Och dessutom var det varmt och jäkligt. Men det hade bara sporrat mig ännu mer.
På fredagen hade jag tänkt ta en kort runda, men all gaist för löpning var borta.
I går var det över 30 grader varmt och mentalt längtade jag efter att ut och springa. Till slut sist på eftermiddagen kom jag ut på en runda, men bara en kort dito, 5,5 km.
Det är väl bara till att gilla läget. Jag får ta det här året som ett mellanår, göra vad jag kan för att hålla löpningen vid liv så att säga. När jag springer, gå ner i fart ordentligt. Springa som det känns bra till så att säga så får tiden bli vad den blir.Huvudet vill så mycket, men benen vill inte hänga med.