Zoombie running. Har ni provat det någon gång? Det är väl närmast så jag kan beskriva hur löpningen gick i dag. Det blev hela 19,1 km.
När jag vaknade bråkade magen. Inte att jag kände någon hungerkänsla, snarare en tomhetskänsla. Och det är väl så magen var också. Även om middagen i går bestod av nästan 1 liter morotssoppa. Väl nere i köket satte jag in en mugg vatten i mikron medan jag hämtade tidningen, och hällde sedan i en försvarlig dos citronsaft i vattnet och började sippa av det medan jag gjorde i ordning frukosten. En smothie av juicen av ett par äpplen, lite spenat, lite selleristjälk och 0,25 avocado körd i mixer. Tvärs över bordet satt frugan och småskrattade åt mig.
Sedan skulle jag göra mig klar för dagens runda. Inte för att det verkade finnas krafter till det, men ombytt blev jag och iväg kom jag. När jag väl kommit igång gick det bättre än vad jag väntat. Jag gav mig ut till en vändpunkt längre ute. Hade jag rundat tidigare tror jag inte det blivit så lång runda, men nu hade jag i alla fall varit dit ut och det gjorde inget om jag sedan kortade av mot slutet. Den sista km är det lite motlut. Men det var inte att tänka på att försöka jogga ens. Stundtals tidigare tog jag mig framåt som i en bubbla.
Väl hemma hade jag på morgonen varit så förutseende att jag förberett det som i kuren kallas för brunch. Så när jag kom hem var det bara att svepa drinken, och sedan rasade jag ihop på soffan.
Jag inbillar mig att det här också är bra träning till den förestående 100 milare. Man kan nog lugnt säga att jag kommer in på fettförbränning. Det finns ju inget annat att bränna.
Kvällens middag var en soppa på en purjolök, en selleristjälk, en courget, lite spenat och en grönsaksbuljongtärning. Och så fuskade jag och tog i ett par klyftor vitlök och några droppar sesamolja. Det blev inte alls tokigt, men bättre hade det varit med exempel en korvbit i soppan och/eller en macka till. Nej, nu ska jag inte börja hallucinera.