Med Airtrim i slutet av mars.

14 + 16,85 km.
Så, nu börjar det likna något. I går blev det 14 km. Men jag hade ju aldrig trott att jag i slutet av mars skulle behöva springa med Airtrimen, värmeväxlaren. Det var ca 6 grader minus när jag gav mig ut på morgonen. Det kändes lite trögt i slutet. Viss påverkan hade nog sillen och drycken därtill som jag intog på Påskafton. Jag gjorde en liten korrigering av den tänkta rundan och sprang genom skogen hem i stället för en bit bort och en lååång sugande uppförsbacke på slutet. Tycker liksom att det har blivit tillräckligt med backar på Vietnam resan.
Dagens runda blev också avkortad. Men det berodde nog uteslutande på att jag gått upp i distans rätt så direkt. 9 + 9 + 14 och nu detta. Hade tänkt att den skulle bli 18 km. I dag kändes det mer än i går. Det var till och med så jag fick gå lite emellan. Men vad då. Det är bara till att kämpa på så förhoppningsvis är jag snart tillbaka. Tror det får bli max 17 –18 km rundor i minst en vecka. Alltså över nästa helg också.
Kompis har naturligtvis varit med på rundorna. Men det har inte gått så bra ihop, har varit en del kontroverser. När jag springer långsammare har han ju mer tid att snusa och hitta på annat. Och inte märks det på honom att han inte varit ute på längre rundor på lång tid.
I morgon ska jag på resa till södra Sverige, det lär nog ta resten av veckan. Nu går jag här i valet och kvalet om jag ska ta med springskorna eller ej. Tar jag dem med och sedan inte kommer ut och springer får jag bara dåligt samvete. Men om jag inte tar dem med och det skulle visa sig att jag skulle få lust med en runda så grämer jag mig över det.
Jag kanske skulle försöka fixa till en liten spring utrustning som alltid kunde ligga i bilen, så känner jag mig inte lika pressad och det finns där om andan faller på.