Eforisk löprunda.

23 km.
Det kändes lite trögt i dag också men ut kom jag. När jag väl kom iväg blev det en nästan höjdar runda. Packningen känns bra och verkar inte som något problem. Jag hade stundtals en nästan eforisk känsla. Inga problem med extratyngden för knäna.
När jag får till en bra löparrytm är det som om jag skulle kunna springa hur långt som helst. Åtminstone är det så här de första 2 timmarna, sedan kommer fas 2 där jag ibland får behov av att ta några gåsteg ibland. Men det var faktiskt så att efter 2 timmar hade jag ofta högre takt än i början. Takten är i genomsnitt på hela rundan 8 km i timmen.
Det var nog som jag misstänkte att jag hade salt- och kolhydrat-brist. Jag har tagit salttabletter ett par dagar och haft med mig kolhydratdricka på rundorna. Att jag aldrig lär mig. När jag jobbar brukar jag dricka en stor mugg buljong till lunch tillsammans med mina mackor, och det är naturligtvis saltare än den mugg kaffe till lunch som jag dricker nu när jag är ledig. Jag springer ju också något mera på ledigheten än när jag jobbar.
Jag har kommit igång lite med planeringen till Vietnam. Flygbiljetten är bokad. Jag åker dit ca 1 vecka innan vi ska träffas. Detta för att få lite semester och acklimatisera mig till miljön och tidsomställningen. I februari har vi fortfarande vinter här hemma men där lär det vara bortåt 30 grader på dagarna. Sedan är det så att loppet verkar till stor del till att koma att gå på hög höjd. Det bästa hade varit att få lite höghöjdsträning också innan, men det blir inget sådant denna gång.
Jag har hittat att det finns matlagningskurser i Hanoi, och det kanske jag ska passa på att lägga in som aktivitet. Annars är det bara spännande och traska runt i en ny stad, gå på matupptäckter - besöka marknader för frukt och mat. Frugan har redan varit på mig att helst inte komma hem med för mycket underliga saker, kryddor och matlagningsattiraljer som jag tycker kan vara bra att ha när jag får en matvision.