Nya hjärnceller eller...?

12 + 24,5 km.
I går morse när jag satt med morgonteet och tidningen kom grabben och meddelade att han var sjuk, han som skulle vara ensam med kompis. Jag skulle ju iväg på en trivselweekend med jobbet och hade tänkt ta det lugnt på förmiddagen. Men det var till att tänka om. Om kompisen fick en något så när hyfsad runda skulle han antagligen klare sig med att bara komma ut i trädgården till jag kom hem igen. Så vi gav oss iväg på en kortrunda, 12 km.
Trivselweekenden var trevlig och avslappande. På kvällen var det vinprovning och en 5 rätters middag med vin och därpå följande kaffe och en wirre. Jag kom inte i säng förrän över 12. Långt över min normala sängtid. Trodde jag skulle kunna sova ordentligt nu, men ack nej, som vanligt vaknade jag strax efter 4 och sedan var det inte mer reda med sovandet. Jag förstår inte det, det kvittar hur dags jag lägger mig så vaknar jag ungefär vid den här tiden. Jag känner mig aldrig riktigt utvilad.
Sedan i morse blev det en ordentlig frukost, härligt.
När jag kom hem hade jag tänkt ge mig ut med kompis direkt, men det hade uppstått ett problem i källaren som fick fixas till. Jag ville inte ha ner kompis dit så jag stängde källardörren. När jag var klar och kom upp i hallen låg kompis där och hade tuggat sönder ett av mina speciella skoinlägg. Då var han inte min kompis i alla fall.
Sedan gjorde jag mig i ordning för att springa. Var väldigt osäker på hur långt det skulle bli i dag. Kände mig lite trång i huvudet, om det berodde på många nya hjärnceller eller vad….
Men när jag väl hade kommit i gång kändes det bara fint. Jag hade sådant flyt att jag tror det gick lite snabbare andra halvan än första.