Än så går det upp så går det ner. Efter att jag slutade jobba för ett drygt år sedan gick jag relativt snabbt ner en hel del kg. Orsaken var väl att jag då började mitt nya jobb som heltidlöpare. Massor av träning men också mer och ordentligare mat. Det här var naturligtvis lite bidragande till att km tiderna gick ner. Och med bättre km tider blev löpningen roligare och jag var inne i en god spiral.

Men så efter sommaren visade vågen plötsligt ett plus på en ca 3 kg. Jag kunde inte förstå varför. För att gå upp 3 kg måste man äta tämligen mycket extra. Det gjorde jag inte. Och inte tränade jag mindre heller. 3 kg kanske låter löjligt, men det påverkade löpningen. Och att försöka “banta” samtidigt som jag tränar hårt är inte att tänka på. Då har jag rent inte ork att träna.

Efter hemkomsten från Cypern visade vågen att vikten var återställd, och löpet gick åter hyfsat. Skönt, men jag förstår inte. Att gå ner 3 kg på en vecka skulle innebära att jag på den veckan skulle äta 3000 kcal mindre per dag än vad jag förbrukade. Det är inte möjligt, och det skulle inte heller vara möjligt att träna som jag gjorde under sådana förutsättningar.

Nu får jag bara hoppas att inte vikten stiger igen. Framför mig ligger nu en period med löpning med högre vikt. Jag måste i morgon börja träningen med ryggsäck inför ökenloppet. Så att de där kg försvann var väldigt bra. Ryggsäcken kommer säkert att väga 4-5 kg. Under träningen blir det bara till att lägga i diverse saker, som viktmanschetter – vattenflaskor – sovsäck som utfyllnad, för att få tyngd. De andra ökenloppen har varit etapplopp självförsörjande under 1 vecka och då har det varit helt annat att ha med. Denna gång är det möjligt med droppbags efter vägen.