35 minuter. Hemma igen. Men inte ok. Sista veckan där nere i Kroatien var jag nästan besvärsfri. Så kommer jag hem och sätter mig vid datorn här hemma. Har inte suttit länge förrän smärtan börjar göra sig påmind – Hallå, här är jag. Glöm inte bort mig.

Körde till jobbet igår – på vägen dit började det kännas som hotspot där det gjort ont. Kom till jobbet och bestämde mig för att försöka stå upp så mycket som möjligt. Men när jag började sätta mig kom värken tillbaka.

Var på gymet efter jobbet. Normalt tog det ca 35 minuter att göra vad jag brukade, nu med tillagda övningar och massa stretching tog det över 1 timma. Och sedan hemma på kvällen blev det mer övningar och stretching.

På morgonen i dag skulle jag på kundbesök till Västerås – 1 timma i bil. Ve och fasa. ONT.

Sedan tillbaka till jobbet – 1,5 timma i bil. Jag behöver inte hålla på med att nämna att alla citationer uppstod mer eller mindre ont. Jag vet inte vad jag ska göra.

Efter jobbet i dag var jag ute och sprang med Kompis. Äntligen något positivt. Första stället där jag brukar kolla tiden lite är efter ca 5,5 km. Allt flöt på dit. Jag sprang hela tiden utom när Kompis hade vissa behov eller när vi skulle över stora vägen härutanför. Till det stället har jag sedan i somras haft ca 42 minuter, och nu kom jag dit på 35. Det kändes fantastiskt. Sedan fortsatte jag springa och sprang hela tiden utom för Kompis stopp. Åtminstone något att glädja mig åt.