torsdag 15 september 2011

Att springa. Att springa är ju egentligen bara att sätta den ena foten framför den andra mer eller mindre fort utan att båda fötterna samtidigt rör vid marken. Men tänk när detta inte fungerar. Vad frustrerad man blir. Huvudet vill men bene klarar det inte. Jag kan springa 5 km något så när, men sedan måste jag börja gå mer och mer. I söndags var jag ute på en 18 km runda, och det tog mig åtminstone 30 minuter längre än det borde göra.

Sedan i våras har jag haft ont i vänster skinka/lår. När jag ringde sjukgymnasten i våras trodde hon att det var ischias. Men efter undersökning kunde hon konstatera att det var det inte. Det var en nerv som satt i kläm. Och med stretching menade hon att det skulle bli bättre. I våras var jag inte direkt besvärad när jag sprang, men har blivit det mer och mer. Det gör ont ofta när jag sitter. I förra veckan blev det näst intill outhärdligt. Så jag ringde sjukgymnasten igen. Jag fick komma till samma dag. Men hennes undersökning denna gång var mer nedslående. Hon började med att kolla reflexerna. Inget av benen hade reflex, varken vid knäet eller Akilles. Som hon sa: det fanns ingen hemma. Tacka för att det inte går att springa när huvudet ger signal att det ska springas, men benen inte uppfattar det. Det är antagligen det här som spökat av och till i alla dessa år, men nu nåt kulmen.

Jag går på några behandlingar hos henne. Stretching hjälp. Men antagligen sitter felet i ryggraden. Och så ska jag stretcha helst 2 gånger om dagen själv. Nu väntar jag på att få komma till magnetröntgen eller något så hon kan se var felet sitter. Stretchingen i sig hjälper inte men om musklerna också är stela blir det ju inte bättre.

Jag alternerar nu med spring/lufsning och stavgång. Försöker töja 2 gånger om dagen. Men det är inte lätt att hålla på med töjning klockan 6 på morgonen. Rent tidsmässigt “tränar” jag minst lika mycket som innan men det är inte så mycket spring. Jag mår hemskt dåligt av det här. Dels att ha så fruktansvärt ont och dels så frustrerande att inte kunna springa. Det är så mycket jag hade tänkt att göra springmässigt. Och inte är det någon mening att tänka på lopp eller äventyr. USCH!!!

1 kommentar:

Ethel sa...

Hej! jag bara hamnade på din blogg av en slump. jag kan inte springa just för för tillfället. massor med töjningar ska jag göra går hos sjukgymnast som inte är så träningskunning så jag ska byta. Jag har gjort vanllig röntgen och ska snart göra Magnet röntgen.
Det började med att jag sprang Göteborsvarvet och då small det till i min höft men så klart fortsatte jag och springa hade ju bara 3km kvar. Gå kan jag göra om jag inte gör det för fort, cykla är ok så lite styrketräning coh spinning gör jag nu. men vad det är frustrerande när man så gärna vill och inte kan. jag blir lätt sur kan jag säga:)Jag hhåller tummarna för dig att det blir bra snart. Mvh Ethel