Upptrappning. Äntligen semester. Efter de här bortåt 3 månaderna med lite spring är det skönt att börja min semester. Visserligen inte så lång. Och nu ska det springas. Det går ju inte att gå från 1-2 mil per vecka till 7-8 eller mer. Det gäller också att komma upp i distans. Semestern började i onsdags. Då var jag ute på en runda på knappt 10 km. I går blev det drygt 12. Och i dag har jag bara gjort ca 6 km. Men det var lite tuffare 6. Jag körde intervall. Det blev 6 sexhundringar med 2 minuters gående vila mellan. Ska se om jag kan köra lite mera intervall här på höstkanten. Kompis var med på rundorna. Han har längtat så efter att få ut och springa. Vi var ute tidigt på förmiddagen innan det hunnit bli för varmt. Innan vi gav oss av hällde jag massor av vatten över honom. Och sedan hade jag en flaska vatten med som han blev blötad med efter ca 5 km. Vi passerade ett koloni område med vattenkran där han både fick dricka och blev avspolad. Vattnet i flaskan vill han inte dricka av om han inte är super törstig. Man vet ju inte om det är sportdryck jag har på den.

Och inte nog med att jag ska springa. Samma dag som semestern började fick jag också leverans av pellets. Det är 6 pallar med 52 säckar á 16 kg (nästan 5 ton) som ska bäras ner i källaren. Men eftersom vädret är fint är det ingen panik med att få ner det. Det får bli 1/2 – 1 pall om dagen.

Och så ska jag försöka få fason på ryggen igen. Ibland känns det som om den var av. På morgonen när jag börjar springa gör det så ont att jag egentligen skulle vilja lägga av. Jag kör med lite tabletter så kommer jag igång. Har märkt att om jag tar 2 sorter så kan jag i princip klara mig hela dagen. Det är början som är svår. Och att gå på stan var också ett helsike.